Ekonomi och psykisk ohälsa

Inledning

Ekonomisk utsatthet är en komplex och mångfacetterad faktor som påverkar människors psykiska hälsa – både direkt och indirekt. I Sverige har insikterna kring detta samband blivit alltmer detaljerade, särskilt i ljuset av ökande inflation, stigande bostads- och livskostnader samt epidemiologiska studier som kopplar låg inkomst och skulder till svåra psykologiska tillstånd. Här nedan analyserar vi hur ekonomisk utsatthet yttrar sig, vilka grupper som är extra drabbade och vilka risker som finns – men också vad samhället skulle kunna göra för att förbättra situationen.

1. Vad är ekonomisk utsatthet?

Ekonomisk utsatthet innebär att individen:

• Har svårt att betala hyra, mat, räkningar eller andra grundläggande levnadsomkostnader
• Saknar ekonomiska buffertar vid oförutsedda utgifter
• Har låg inkomst i relation till sina behov (relativ fattigdom)

Enligt folkhälsomyndigheten svarar cirka 12 % av befolkningen att de haft svårigheter att klara löpande kostnader under det senaste året socialstyrelsen.se+4folkhalsomyndigheten.se+4ju.se+4via.tt.semedicin.lu.sereddit.com. I den gruppen är psykiska besvär såsom stress, oro, ångest och självmordstankar tre gånger vanligare jämfört med de med bättre ekonomisk ställning via.tt.se.

2. Ekonomiska förhållanden och emotionell hälsa – livslånga effekter

Studiers resultat från Jönköping University visar att ekonomisk utsatthet både i barndom och vuxen ålder leder till sämre emotionell hälsa från 50 års ålder och framåt ju.se. Kronisk ekonomisk stress, särskilt upprepade betalningssvårigheter, leder till långvarig belastning som påverkar hjärnans förmåga att hantera känslor och ta materiella beslut. Detta ökar risken för ensamhet, ångest och depression.

En studie från Lunds universitet med uppföljning över 10 år visade att 32 % av personer med långvariga ekonomiska svårigheter utvecklade psykiska besvär, jämfört med 13 % i kontrollgruppen reddit.com+15medicin.lu.se+15ju.se+15. Trots att studien pågick mellan 1999–2010, påpekar forskarna att dagens förhållanden – osäkra anställningar, pandemins efterverkningar och inflation – sannolikt har förstärkt problemen .

3. Statistisk ökad risk – psykisk ohälsa och suicid

3.1 Psykisk ohälsa

Folkhälsomyndigheten betonar att låg socioekonomisk status, arbetslöshet och oron för ekonomin är starkt relaterade till psykiska besvär folkhalsomyndigheten.se+3folkhalsomyndigheten.se+3folkhalsomyndigheten.se+3. Substansen i dessa samband är att låg inkomst och social hierarki skapar stress, som i sin tur påverkar självkänsla, social tillhörighet och framtidstro – tre hörnstenar i god psykisk hälsa.

3.2 Suicidrisk och suicidförsök

Socialstyrelsen publicerade nyligen en studie som visar att personer som beviljats ekonomiskt bistånd 2020 hade:

• 6 gånger högre risk för självmordsförsök eller självpåförd skada än övriga befolkningen
• 5 gånger högre risk för avslutad suicid inom ett år
• 3 gånger högre risk för andra dödsorsaker folkhalsomyndigheten.se+15socialstyrelsen.se+15reddit.com+15

Studien slog fast att skuld, skam och stigma ofta hindrar personer från att söka hjälp – trots behovet socialstyrelsen.se. En annan insikt var att personer hos Kronofogden löpte dubbelt så hög risk att försöka ta livet av sig jämfört med dem som har fått skuldrådgivning eller sanering socialstyrelsen.se.

4. Konkreta mätpunkter – statistik i siffror

4.1 Ekonomiskt bistånd

År 2020 (studieår) ökade risken för suicid och psykiskt sjukhusbesök dramatiskt efter att ekonomiskt bistånd beviljats – indikation på en akut utsatthetssituation socialstyrelsen.se.

4.2 Livsmedelssäkerhet bland ensamstående föräldrar

En Reddit-baserad undersökning från våren 2025 visade att omkring 29 % av ensamstående föräldrar med låg inkomst haft svårt att äta sig mätta – trots att de ofta arbetar heltid reddit.com. Nästan var tredje ensamstående familj drabbas av bristande mat. Detta tyder på att ekonomiskt utsatta grupper ofta tvingas prioritera mat och hushållsutgifter på bekostnad av andra nödvändiga kostnader – vilket kan ge stress, skuld och skam.

4.3 Psykiska sjukskrivningar

Skandiarapporten från 2025 visar att psykisk ohälsa stod för 46 % av alla längre sjukskrivningar 2024, jämfört med 30 % 2010 skandia.se. Kostnaden för samhällsekonomin uppgick till cirka 42,6 miljarder kronor endast för dessa sjukskrivningar reddit.com+3skandia.se+3reddit.com+3. Konsekvensen visar på både mänsklig och systeminverkan av psykisk ohälsa.

4.4 Barn och ADHD

ADHD-diagnoser har ökat markant de senaste decennierna, men visade sig ligga frekventare i socioekonomiskt starkare områden – vilket kan tyda på underskott i diagnos och resurser i mer utsatta grupper skandia.se+2nsph.se+2nsph.se+2svd.se. Detta är ett exempel på hur ekonomisk och geografisk nivå påverkar tillgång och diagnos, inte bara grundproblemet.

5. Mänskliga berättelser och upplevelser

5.1 Rapport från NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa)

I rapporten “Det blir dyrare att leva ju sjukare jag är” rapporterade:

• 70 % av personer med psykisk ohälsa var missnöjda med samhällets stöd (okt 2024) nsph.se+2nsph.se+2nsph.se+2.
• 55 % upplevde att deras vårdbehov inte blivit tillfredsställda .
• Över 60 % oroade sig för sin ekonomiska situation nsph.se+1nsph.se+1, och nästan 50 % hade svårt att klara sina utgifter under det gångna året .

Rapporten innehåller också direktcitaten:

“Det går lång tid mellan varje besök. … Hade inte jag gjort det hade jag förmodligen glömts bort.” nsph.se
“Att leva med den konstanta rädslan att bli utförsäkrad gör INTE att man kan slappna av och fokusera på att läka i lugn och ro. … inre stressen ökade hälsoproblem.” nsph.se

— Dessa vittnesmål ger ett mänskligt ansikte åt statistiken.

5.2 Debattartikel i GP (okt 2024)

“Var femte överskuldsatt har försökt ta sitt liv. … Över 60 % känner oro för sin ekonomiska situation.” nsph.se

— En kritisk röst som belyser hur skuld och skam ökar suicidrisk.

6. Kontext och orsaker

Den ekonomiska bakgrunden för att människor hamnar i utsatthet kan vara:

• Arbetslöshet eller tillfälliga anställningar, där prognoser under 2025 anger en arbetslöshet på ca 8,4 % socialstyrelsen.se+1nsph.se+1reddit.com.
• Höga kostnader för bostad, energi och livsmedel.
• Psykisk ohälsa som hindrar arbete och skapar skulder – även en självförstärkande cykel.
• Sociala faktorer som skilsmässa, ensamhet, migration, funktionsnedsättningar och barndomsupplevelser folkhalsomyndigheten.se.

6.1 Självförstärkande cykel

Folkhälsomyndigheten betonar att sambandet är dubbelriktat – låg inkomst leder till psykisk ohälsa, som i sin tur minskar arbetsförmåga, vilket återigen skapar ekonomisk press folkhalsomyndigheten.se+1via.tt.se+1.

6.2 Kronisk stress och emotionell skada

Stress kopplad till pengar påverkar både psyke och relationer. Det underminerar tillit, framtidstro, social interaktion och mental hälsa reddit.com+15ju.se+15folkhalsomyndigheten.se+15.

7. Grupper som drabbas särskilt hårt

1. Ekonomiskt biståndsmottagare – fem–sex gånger högre suicidrisk socialstyrelsen.se.
2. Skuldsatta hos Kronofogden – hög suicidrisk xn--stkigt-xxa.nu+1medicin.lu.se+1.
3. Ensamstående föräldrar med låg inkomst – betydande andel lever i matbrist reddit.com+1svd.se+1.
4. Utrikes födda och nyanlända – högre förekomst av låg ekonomisk standard (31 % vs 12 %) reddit.com.
5. Lågutbildade eller tillfälligt anställda – drabbas hårt vid lågkonjunktur reddit.com.

8. Samhällskostnader och omfattning

• Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa genererade en samhällskostnad på cirka 42,6 miljarder kronor 2024, nästan hälften av alla långtidssjukskrivningar skandia.se.
• Det ökar utöver kostnader för vård, långtidssjukpenning, produktionsbortfall och rehabilitering.
• En tredjedels minskning av dessa sjukskrivningar skulle kunna generera en samhällsvinst på omkring 31 miljarder kronor .

9. Åtgärder och förebyggande insatser

9.1 Socialtjänst och vård i samverkan

Socialstyrelsen framhåller behovet att socialtjänst och psykiatri aktivt frågar om ekonomiska svårigheter och suicidtankar i samtal med klienter – och vice versa socialstyrelsen.se.

9.2 Brobygge mellan ekonomi och psykisk vård

Ekonomiskt stöd bör möta psykisk ohälsa – inte tvärtom. Att integrera skuldrådgivning inom psykiatrin kan ge kraftiga preventiva effekter .

9.3 Preventivt stöd och rehabiliteringssatsningar

Skandiarapporten framhåller att förebyggande vård och tidig rehabilitering kan minska kostnader och förbättra hälsa . Detta inkluderar insatser i arbetslivet och inom primärvården.

9.4 Tryggare inkomstnivåer

Stabil försörjning via bättre utformade ersättningsnivåer från Försäkringskassan, ökad tillgång till skuldrådgivning och ekonomiskt stöd i rätt tid är centrala insatser .

10. Sammanfattning och slutsatser

Ekonomisk utsatthet – definierat som fattigdom, skuld, osäker försörjning eller låg inkomst – är starkt kopplat till psykisk ohälsa, ångest, depression, suicidförsök och självmord. Sambandet är bevisat i flera svenska studier och rapporter, där ekonomiskt bistånd eller skulder hos Kronofogden är riskfaktorer för psykiskt allvarliga tillstånd .

Samhällskostnaderna är enorma – sjukskrivningar och produktionsbortfall belöper sig på tiotals miljarder kronor varje år . Men bakom dessa siffror finns människor – barn, föräldrar, äldre och arbetslösa – som lider av oro, skam och isolering.

För att bryta denna spiral behövs:

1. Tydliga samverkansstrategier mellan vård, socialtjänst och ekonomisk rådgivning.
2. Preventiva insatser i arbetslivet, primärvården och skolorna för att identifiera och stötta i tid.
3. Tryggare och rättssäkra ekonomiska stödformer med högre förståelse för psykisk ohälsa.
4. Ökad tillgång till ekonomisk buffert, skuldrådgivning och stöd vid livshändelser.

11. Vad kan du göra?

• Om du är drabbad: Prata med ekonomiskt språkrör på din vårdcentral, be att få göra en sambedömning med socialtjänsten.
• Om du arbetar inom vård eller socialtjänst: Ställ frågor om ekonomi och psykiskt mående – underskatta inte sambandet.
• Om du är beslutsfattare: Öka financiering för integrerade insatser – ekonomi + psykisk hälsa.
• Om du är samhällsmedborgare: Lyssna och sprid kunskap – stigma kring fattigdom och psykisk ohälsa handlar inte om individen, utan om strukturer.

Avslutande ord

Ekonomisk utsatthet är inte bara en fråga om pengar. Det är en fråga om mänsklig värdighet, trygghet, kontroll och hopp. Att bryta kopplingar mellan fattigdom och psykiskt lidande kräver politiska, kliniska och sociala insatser i samklang. Kunskapen finns‑– tiden är inne att agera.

Artikelns statistik, studier och citat grundar sig på publicerad forskning och rapporter från Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Skandia och NSPH, med utgångspunkt i data från 2022–2025.