Mina vänner! Vad är en sommar om man inte har en ordentligt trevlig kräftskiva. Det är tradition och har funnits sen tidigt 1900 – tal men har även rötter tidigare in på 1500 – talet.
Kräftskivans ursprung – från exklusiv delikatess till folkkär tradition
Kräftans intåg i det svenska köket
Kräftor har ätits i Sverige sedan 1500-talet, men då var det framför allt en lyxig rätt reserverad för kungligheter och överklassen. De första dokumenterade kräftmåltiderna i Sverige omnämns i Gustav Vasas hov, där kräftor serverades som del av överdådiga festmåltider.
Under 1700- och 1800-talet började kräftor långsamt sprida sig även till borgerskapet, men det var först vid slutet av 1800-talet som kräftätandet började bli folkligt, i takt med att kräftfångst blev vanligare och billigare i större delar av landet.
Den första kräftskivan – en sen 1800-talsföreteelse
Den moderna kräftskivan, som en social tillställning med särskild utformning, tros ha uppstått i slutet av 1800-talet, främst i borgerliga hem i städer som Stockholm och Uppsala. Man vet inte exakt när den allra första kräftskivan hölls, men kring 1870–1890 finns belägg för organiserade middagar med kräftor som huvudrätt, ofta i sensommaren.
Det som kännetecknar en kräftskiva – dekorationer, lustiga hattar, snapsvisor och utomhusmiljö – började växa fram under denna tid. Tidningsartiklar från 1890-talet nämner till exempel kräftkalas i augusti som en ny och populär företeelse.
När blev kräftskivan en tradition?
Det var under 1900-talets första hälft som kräftskivan etablerade sig som en svensk sensommartradition. En viktig faktor var att kräftfisket reglerades med fasta fiskesäsonger – särskilt att det inte fick börja förrän i början av augusti. Detta skapade en tydlig tidsram för när kräftor fick ätas, vilket i sin tur banade väg för att kräftskivan placerades i augusti varje år.
På 1930- och 1940-talet började kräftskivan bli en årligt återkommande och allmänt accepterad tradition i hela landet. Under efterkrigstiden spreds den även till arbetarklassen, inte minst tack vare ökad tillgång till kräftor genom både inhemsk fångst och import. Det var också nu som de ikoniska pappersdekorationerna – månlyktor, haklappar och roliga hattar – blev vanliga inslag.
Kräftskivan i dag
I dag är kräftskivan en starkt förankrad svensk tradition, särskilt under augusti månad. Den firas i trädgårdar, på balkonger, i sommarstugor och till och med på arbetsplatser. För många är det en chans att samla vänner och familj innan hösten tar vid – med sång, snaps, dillkokta kräftor och ett överflöd av dekorationer.
Även om mycket av kräftorna numera importeras från Kina, Turkiet eller Spanien, lever känslan av den svenska sensommaren kvar i kräftskivans former. Traditionen har dessutom exporterats till svenska föreningar och ambassader utomlands, där kräftskivan ofta fungerar som en symbol för svensk kultur.
Stöd
Kräftskiva för mig är starkt förknippat med Glädje, god mat, mysiga sena kvällar och avslutas med ett bad i sjön eventuellt (beroende på väder). Men, för många andra är en kräftskiva kanske förknippad med tragik, alkohol överkonsumtion, bråk och skrik. Vilket är för mig helt banalt att det ska behöva urarta och bli till ett problem istället för att man kan ha en mysig kväll? Men för er barn eller ungdomar som har eller som drabbas av detta besvär finns det hjälp att få genom många bra organisationer, särskilt BRIS
Men låt oss..
Låt oss nu ändå blicka på det roliga och fantastiska i kräftor och kräftskiva? Inte sant!. Sånger, musik, glädje, och roliga attiraljer som hattar, förkläden, haklappar, lampor….ja, det finns ju en hel arsenal med sådana resurser!
Och inte att glömma maten. Min favorit på matbordet vid kräftskiva är ju såklart kräftor, inte att sticka under bordet med, men också Västerbotten-paj. En superb paj som ska smaka enormt mycket ost! Lovely!
Utamning:
Nu vill jag utmana er: Kommentera inlägget, eller skapa ett eget med era bästa bilder och minnen från kräftskivor, och vad ni hade för roliga lekar och aktiviteter! Nu ska vi dela sommarminnen ihop!
