Måste få folk att ändra sig. Hur kan vi få människor att sluta använda ord som ”CP” och ”är du autist”?
Vetenskapligt grundade strategier mot nedsättande språkbruk
Nedsättande språk som hänvisar till funktionsnedsättningar – exempelvis uttryck som ”CP” och ”är du autist” – används tyvärr fortfarande i vardagliga diskussioner. Sådant språk bidrar till stigmatisering och kan förstärka negativa attityder mot personer med neuropsykiatriska eller fysiska funktionsnedsättningar.
Forskning inom socialpsykologi och kommunikationsvetenskap visar dock att det finns effektiva sätt att minska denna typ av språkbruk. Nedan presenteras sex strategier som har stöd i vetenskapliga studier.
1. Synliggör sociala normer
Varför fungerar det?
Människor tenderar att anpassa sig efter gruppens normer (Cialdini et al., 2006). Om de upplever att majoriteten inte accepterar nedsättande språk är sannolikheten större att de slutar använda det själva.
Hur gör man?
- Markera att det språkbruket inte är normen:
”Vi försöker prata respektfullt här – kan du säga det på ett annat sätt?” - Lyft fram positiva exempel på respektfull kommunikation i gruppen.
2. Ge icke-konfrontativ feedback (”calling in”)
Varför fungerar det?
Direkt konfrontation kan leda till försvar och motstånd (Sue et al., 2019). En mjukare korrigering där man bjuder in till reflektion är ofta mer effektiv.
Hur gör man?
- ”Jag vet att du inte menade illa, men det ordet används ofta för att trycka ner personer med funktionsnedsättning.”
- Fokusera på ordets effekt snarare än att attackera personen.
3. Skapa empati
Varför fungerar det?
Empatiframkallande tekniker har i flera experiment minskat fördomsfullt språkbruk och diskriminerande attityder (Batson et al., 1997).
Hur gör man?
- Fråga: ”Hur skulle du känna om någon sa det om din syster/bror/vän?”
- Dela korta berättelser om hur orden sårar och stigmatiserar.
4. Utbildning och personlig kontakt
Varför fungerar det?
Intergruppsteorin (Pettigrew & Tropp, 2006) visar att positiv kontakt med personer som tillhör den stigmatiserade gruppen är ett av de mest effektiva sätten att minska fördomar.
Hur gör man?
- Bjud in personer med egna erfarenheter att berätta hur orden påverkar dem.
- Kombinera faktabaserad utbildning med personliga berättelser för större genomslag.
5. Använd positiv förstärkning
Varför fungerar det?
Social belöning ökar sannolikheten för att önskat beteende upprepas (Skinner, 1953).
Hur gör man?
- Uppmärksamma och beröm när någon uttrycker sig respektfullt:
”Bra sagt, tack för att du formulerade dig så schysst!”
6. Arbeta förebyggande med ”prebunking”
Varför fungerar det?
Att informera i förväg om varför ett språkbruk är skadligt gör att människor är mer benägna att avstå från det (Lewandowsky & van der Linden, 2021).
Hur gör man?
- Kampanjer som ”Det ordet är inte ett skällsord” har visat effekt i skolor och ungdomsgrupper.
- Förklara tidigt – innan orden används – varför de sårar och upprätthåller stigma.
Slutsats
Att få människor att sluta använda nedsättande ord kräver en kombination av strategier. Det handlar inte om att skamma individer, utan om att förändra normer och öka medvetenheten. När flera i en grupp markerar respektfullt, och när man framkallar empati och förståelse, minskar språkbruket över tid.
Detta är inte bara en fråga om artighet. Språk påverkar attityder, och attityder påverkar handlingar. Genom att förändra språket kan vi bidra till ett mer inkluderande samhälle.
Referenser
- Batson, C. D., et al. (1997). Empathy and attitudes: Can feeling for a member of a stigmatized group improve feelings toward the group? Journal of Personality and Social Psychology, 72(1), 105-118.
- Cialdini, R. B., et al. (2006). Managing social norms for persuasive impact. Social Influence, 1(1), 3–15.
- Lewandowsky, S., & van der Linden, S. (2021). Countering misinformation and fake news through inoculation and prebunking. European Review of Social Psychology, 32(2), 348-384.
- Pettigrew, T. F., & Tropp, L. R. (2006). A meta-analytic test of intergroup contact theory. Journal of Personality and Social Psychology, 90(5), 751-783.
- Skinner, B. F. (1953). Science and Human Behavior.
- Sue, D. W., et al. (2019). Disarming racial microaggressions: Microintervention strategies. American Psychologist, 74(1), 128–142.
Vill du att jag skriver en mer populärvetenskaplig version för sociala medier eller skolmiljö, med färdiga repliker och exempel man kan använda i stunden? Eller ska jag utveckla en längre artikel (2–3 sidor) med mer djup om forskningen bakom varje strategi?
ChatGPT kan
